Jag får många mejl från tjejer har fastnat i ett dåligt mönster av hetsbantning. Som tydligt har ett jobbigt förhållande till mat. Som vill äta hälsosamt men ändå hamnar med handen i kakburken gång på gång. Och har sedan får ångest för det. Jag känner mig rätt hjälplös när jag får ett sådant mejl eller en kommentar av samma typ då jag inte vet vad jag ska säga för att göra det bättre. Mat och träning är två fantastiska saker i livet. Tänk ändå - vi har tillgång till alla möjliga råvaror i de mängder vi vill och vi har kroppar som kan springa, lyfta och bära. Det är rätt otroligt tycker jag. Och absolut ingenting som borde få oss att må dåligt.
Jag vill också påpeka att mina inlägg om hur man kan få fart på, eller lyckas med, sin viktnedgång riktar sig till den som är överviktig eller på väg dit och som vill ändra på det. För jag får också många mejl från tjejer som, för sin hälsas skull, vill gå ner i vikt och orka mer. Det är inget fel med det heller. Västvärlden blir allt fetare och det är inte okej, inte om vi vill vara friska och pigga så länge det bara går.
Ni är många som läser den här bloggen som har träning och hälsosam kost som intresse, hur många av er har hamnat i tvångmässiga och jobbiga mönster när det gäller mat? Vad gjorde ni för att ta er ur det? Vad tycker ni är en sund inställning till mat? Dela med er i kommentarerna så kanske ni kan hjälpa någon annan.
För mig handlar det om att göra träning och matlagning till en del av mitt liv. Inte hela mitt liv. Jag sticker till gymmet för att det är roligt och får mig att må bra - inte för att jag får dåligt samvete av att sitta i soffan. Det är stor skillnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar