En fråga som återkommer varje år är denna:
Hur ska man lyckas hålla vikten i december? Förra året skrev jag ett inlägg om detta (läs det
HÄR) och min syn på saken är ungefär samma nu som då. Däremot har jag ändrat min egen taktik för denna julen.
Under första adventhelgen åt jag nämligen några pepparkakor, drack ett glas julmust och åt en lussekatt. Ingen fara på något sätt men tjena vad kasst jag mådde. Sockret bara rusade runt i kroppen, jag fick ont i magen och kände mig helt enkelt inte som mig själv. Jag har funderat på detta med undantag och kommit fram till att jag inte vet varför jag äter skitmat då och då, på fest och liknande. Jag mår ju inte bra av det, jag ångrar mig alltid. Inte för att jag får kaloriångest utan för att min kropp reagerar direkt på det och säger i från.
Vad är det egentligen värt?
Jag förstår att detta kan låta helt absurt, hur kan man må så dåligt av lite vitt mjöl och socker? Samtidigt tänker jag på en läkare i en tv-dokumentär jag såg nyligen, han sade "många inser inte att de är sjuka för de vet inte hur det känns att vara frisk". På något sätt så måste det stämma om man tänker på att huvudvärk, dålig mage, trötthet och lite smärtor här och där är så vanligt och samtidigt
ingen big deal för de som upplever sådana symptom flera gånger i veckan.
I år har jag därför bestämt mig för att låta bli allt julgodis och leva som vanligt under helgerna. Inte för att jag är rädd att gå upp i vikt, för det skulle jag inte göra. Utan för att jag inte mår bra av det. Förra julen åt jag allt jag ville och det resulterade bara i att jag kände mig trött, slö och uppblåst. När jag vanligtvis är fylld av energi blir den där jästa känslan så svår att hantera.
Och anledningen till att jag skriver det här inlägget, ja, det är helt enkelt så att jag gillar att ta beslut. Gör jag inte det kommer jag sitta med handen i chokladasken på julafton bara för att.
Hur gör ni?
Cecilia Folkesson resonerar så rätt i den här frågan. Hon skriver ett jättebra inlägg om detta HÄR!