Jag är en sådan där som älskar att dricka vatten. Har alltid varit. Snittar tre eller fler liter per dag utan problem, det bara händer. Jag känner därför snabbt om jag har druckit mindre vatten än vanligt ett par dagar, känner jag mig lite trött eller har en början till huvudvärk kan jag nästan alltid bota det med ett stort glas. Men ibland behöver man lite extra och eftersom jag kände mig lite off igår började jag morgonen med en riktig fuktboost! Kokosvatten är toppen om du känner dig uttorkad och behöver återställa vätskebalansen - en helt naturlig sportdryck!
Det blev också några skedar chiagröt. Koka havregryn med vatten, chiafrön och kardemumma. Klart! Fuktboost Smoothie
1 stort glas
Blev lite emotion-overload i dag tydligen. Ville typ lipa vid femton tillfällen under passet och sedan jag skuttade ut därifrån har jag suttit här vid mitt skrivbord med världens flin. Endorfiner, hej hej!
Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, vad min kropp skulle klara av. Jag har ju inte tränat med vikter eller belastat bålen nämnvärt i sex veckor. Jag har fått rådet "känn efter, om det gör ont så sluta" från tränare, forum, bloggar, läkare, pojkvän, vänner... Och det var precis det jag gjorde. Jag har känt mig orolig och nervös men jag bestämde mig för att jag inte behövde några hjärnspöken och att jag skulle köra på men bryta/ändra om något gjorde ont eller kändes konstigt. Mina muskler fungerar ju liksom fortfarande. Men ingenting gjorde ont! Jag både körde både ryck, stöt, pressar, knäböj, pull ups, plankor... Och kände mig helt som vanligt! Eller ja, som vanligt med en kondition som en pensionär kanske är närmre sanningen...
Sedan har vi ju sänkt vikterna rejält och jag kommer vänta några veckor med drag från marken (marklyft, tyngre ryck...). Lyften körde jag med 20-30 kilo, knäböjen på 40 och pressarna på 20. Det blev fler repetitioner och mycket fokus på teknik. Kul men jobbigt, har kört få reps ett bra tag nu så att köra 10 pressar per set känns...! I morgon är det alltså dags för cardio i vanlig ordning. Rodd, hopprep, svingar, burpees och annan (svinjobbig) lek. Boxen, bästa stället i stan! Och rosa träningsstrumpor. Den bästa modellen som finns enligt moi, från Nike.
En annan grej vi kommer jobba mycket med nu framöver är ordentlig aktivering av bålen. För några dagar sedan kunde jag knappt få till någon spänning nertill i bålen, det kändes liksom helt dött. Det blir väl så efter att jag har ansträngt mig så väl att inte spänna bålen alls. Kände att det kom igång lite i dag men måste helt enkelt fortsätta med mina övningar så att de där inre magmusklerna vaknar upp helt ur sin smålulliga dvala... Men annars mår jag som John Travolta:
I dag är dagen! Ska smyga in i den där boxen om ett par timmar. Känner mig pirrig. Oavsett hur det går så ska det bli skönt att börja med någon form av programmering igen. Träningen blir så mycket roligare och bättre när man har ett program att följa. Resultaten kommer mycket snabbare och man får bra koll på vad man gör och varför.
Började dagen med en work day-brekkie (helt enligt mina makros) som bestod av en portion havregrynsgröt, två ägg och en grön smoothie med kokos och spenat. Oats, eggs and greens. Energi! Hoppas ni har en bra start på er vecka! Förutom att jag ska dra igång träningen på allvar har jag några roliga luncher inplanerade och ett projekt som ska gå i lås. Let's own it!
Bara fyra dagar kvar! Yes, sedan får jag kliva in i den där älskade, älskade boxen. Jag har insett så mycket under tiden jag har återhämtat mig från operationen. Jag har insett att träningen är mycket viktigare för mig än vad jag kanske kunde ana. Jag har också insett att träningen inte på något sätt är eller bör vara hela mitt liv, men att det är en väldigt viktig pusselbit. Jag har kanske också insett att jag är lite smått besatt. Fast på ett bra sätt (lovar!).
Jag har kommit fram till att jag inte bara ser träning som ett sätt att uppleva endorfinrus och svettfest. Även om jag älskar båda delarna! Träningen är också min psykolog, min passion, min tröst, min egentid, mitt område där jag nördar ner mig och går igång på att lära, lära, lära.
Jag har även insett hur mycket jag faktiskt bryr mig om frågor som rör kvinnors hälsa. Framförallt för att bra mat och rätt motion inte bara handlar om drömkroppen eller att kunna lyfta sin kroppsvikt utan också för att det är så bra för vårt inre. Självkänsla, respekt, värde. Och det i sin tur ger effekt på så mycket annat, hur vi är som medmänniskor eller i våra karriärer. Det är fascinerande hur allt det här hänger ihop. Och vilka stora förändringar man kan göra på ganska enkla sätt.
Så jag klurar, skriver ner planer och drömmar. Sedan är det bara att börja jobba!
... Inspiration: Crossfit-atleten Camille Leblanc-Bazinet. Snälla ignorera speakerns tidvis störiga tjat i videon (typ: OMG hon är snygg OCH stark!).
... Längtan: Tyngdlyftning baby! Jag kör snatches i huvudet vid skrivbordet...!
... Läsning: Med tanke på ovan får det bli det HÄR dokumentet.
... Video: Sådana HÄR slow motion videor med bra atleter. Rekommenderas starkt för er som är inne på olympiska lyft!
... Snack attack! Små nötsmörspåsar. Dessutom ekologiska! Jag haffade dessa från Örtagubben...
Mm... Mm!
Eller mja, beror på. Räknas sittcykel? Jag har ju besökt gymmet ett par gånger för trampa på den men det har känts rätt värdelöst. Sitta där och slänga längtansfulla blickar mot viktrummet.... I lördags var jag i alla fall på Sats Regeringsgatan och aktiverade kroppen lite med sådant jag egentligen gillar. Och det gick över förväntan! Ingen smärta även om jag märker att jag har blivit rätt stel de senaste veckorna av att bara promenera... Tog det i för sig megalugnt men jag känner att det är ett måste att börja lite smått nu. Om exakt en vecka preppar jag nämligen för mitt första pass i boxen på sex veckor!
Så, rehabpasset. Helt utan vikter, mycket vila.
Uppvärmning
1000 m rodd (motstånd 3)
Rörlighetsövningar
Rehabpass
A1. Utfallsgång, 20 x 3.
A2. Armhävningar på knä, 8 x 3.
B. Pullups med dubbla gummiband, 5 x 3.
C. Bulgarian split squats, 8 x 3 (per ben).
D. Planka på knä, 20 sek x 5.
Och det var det. Nu: Megamycket träningsvärk och muskler som yrvaket undrar vad sjutton det är som händer?! Oh, just you wait...
En ledig helg framför mig och en skön fredag snart slut. Förutom veganlunch med Mathilda har jag gått ett par långa kalla promenader, kommit fram till ett beslut som kommer göra min vardag mer struktured/min själ lyckligare och tagit en lång dusch med lyxig hårinpackning och duscholja från Maria Åkerberg. En liten reseflaska som jag haffade på hälsokosten men jag ska nog slå till på den stora versionen snart... Släng på en ekologisk blodapelsin och lite mörk choklad på det så har ni min fredag. Plus lite jobb. Och rullande med Mr Foamroller också... Känns skönt att ge musklerna lite TLC.
I morgon ska jag faktiskt smyga mig till gymmet och svettas, är tanken. Inga vikter förutom kroppen och med min långa vila kommer det nog kännas en del på söndag. Sköna träningsvärk, vad jag längtar efter dig! Lovar att jag inte ska gå ut för hårt, tanken är bara att känna på dagsformen och väcka kroppen lite grann så det inte blir allt på en gång om 10 dagar då jag får lyfta vikter igen. Ska bli spännande att se hur det går. Håll tummarna och hoppas ni får en skön helg!
Smoothiefesten fortsätter! Och en smoothie med raw kakao kan ju vara bland det bästa som finns. Ni vet, massa antioxidanter och mineraler.... I won't bore you with the details. Det är smakar gott. Det viktigaste ändå! Chia Choco Smoothie
2 portioner
2 dl kokosmjölk
5 dl vatten (eller kokosvatten om du behöver lite extra återfuktning)
2 bananer (är de inte frysta, släng i några isbitar också!)
1 msk kokosolja
1 msk chiafrön
3 msk kakao
Gör så här: Sätt på en riktigt bra låt, typ Let's get it on av Marvin Gaye. Eller How Sweet It Is om du känner dig på ett poppigare humör. Släng alla ingredienser i en mixer. Slow dance. Drick upp!
Nytt nummer av Allt om LCHF (Expressen) ute nu och jag har skrivit om kolesteroldebatten, hur du blir kvitt ditt sockerberoende för gott, intervjuat 56kilo-Åse om hennes nya bok OCH tipsar om sköna kläder och prylar som piggar upp kalla vinterdagar!
Spring och köp!
Squats i all ära men vill du bygga en grym baksida (butt and hamstrings) skulle jag säga att inget slår tunga marklyft. Marklyft måste vara en av (om inte den) absolut bästa övningarna som finns. Tyvärr gör många den helt fel. Antingen har man missförstått övningen eller så kör man för tungt för att tekniken ska hålla = Not a good idea. Fel teknik med för tung vikt kan tyvärr skapa många problem och skador, varför många dissar marklyft helt och menar att den pajar ryggar på löpande band. Nej. Den som har pajat ryggen med ett marklyft har lyft fel. Gjord rätt är det faktiskt en väldigt säker övning!
Problemet är att många ser marklyftet som ett drag. Man ska draaaaa upp den där vikten från marken. Med det tänket är det direkt ländryggen som får lida och ta allt. Varför ska du dra med ryggen när du har starka ben? Precis som snubben i videon säger nedan the deadlift should be a pushing exercise not a pulling exercise. Mer tryck än dra, dina ben ska lyfta stången inte ryggen.
Jag gissar väl ändå rätt när jag säger att många är rädda för marklyft? Jag har själv varit det. När jag provade marklyft första gångerna tyckte jag att det var hemskt. Jag fattade ingenting, fick ingen kontakt, blev rädd... Allt kändes så fel. Rörelsen kändes helt onaturlig och det stressade mig. Sedan träffade jag PT-Nils och vi började om från början. Han lärde mig hur en bra startposition ser ut, att spänna latsen i lyftet och framför allt att trycka med benen. På ett halvår gick jag från 40-kilos lyft som kändes obehagliga och fel till 100-kilos lyft som kändes lätta, starka och helt naturliga. Nu är marklyft min favoritövning av basövningarna.
Är du intresserad av att förbättra ditt marklyft, lägg sju minuter på den här videon.
Eftersom vi alla vill ha friska kroppar utan skador som kan träna länge, länge (visst?) - prova att sänka vikterna. Slipa på tekniken. Gärna tillsammans med någon som kan mer än dig och som kan se dina brister och hjälpa dig bli bättre. Eller filma dig själv. Bra teknik är viktigare än alla personbästan i världen! Något jag tror att vi alla måste påminna oss själva om då och då...
Har ni med marklyft med i ert program? Vad tycker du, är det svårt eller läskigt? Eller älskar du det?
Åh, jag är tillbaka på banan med mina morgonsmoothies och inget gör mig gladare! Tycker att det är en sådan fantastisk start på dagen, speciellt eftersom man kan smaksätta med precis det man känner för!
I morse blev det en grön! Krämig och god eftersom jag också använde kokosmjölk i mixern... Att dricka en grön juice spetsad med massa lime, citron och ingefära är underbart men en smoothie med alla fibrer kvar är inte fy skam det heller. Skillnaden på juice och smoothie är just det. Fibrer. En juice (särskilt en grön) är extremt koncentrerad näring medan en smoothie ger dig allt, och framförallt då även de fibrer som faller bort när du pressar juice. Ofta mättar en smoothie mer och därför föredrar jag det till just frukost. Båda bra, men på olika sätt! Green smoothie med chia
2 stora glas
2 dl kokosmjölk
5 dl vatten
2 dl fryst grönkål
1 stor hackad och fryst banan (ofryst går såklart också bra!)
1 tsk chiafrön
1/2 avokado
Gör så här: Mixa alla ingredienser, häll upp i glas, pynta med extra chiafrön och drick! Vill du ha lite extra sötma? Släng ner några bitar fryst mango eller en tesked honung. Glöm inte bort att dansa medan du mixar!
Nu när jag ligger lite lågt med träningen (i alla fall den intensiva) känns kosten om möjligt ännu viktigare. Inte nödvändigtvis för vikten utan snarare för välmåendet och framförallt för att jag, nu när jag inte belastar musklerna som jag brukar, vill göra allt för att jag ska tappa så lite massa som möjligt. Självklart gör ju sex veckors vila sitt, men jag inte tror att särskilt mycket styrka kommer försvinna faktiskt.
Under min hälsokarriär (haha! Vad ska man kalla det?) har jag provat en hel del olika metoder. Jag började med att räkna kolhydrater (när jag åt strikt LCHF 2011) för att i slutet av mitt viktprojekt räkna kalorier för att slippa platåer. Efter det har jag gått upp lite i vikt, ner lite i vikt men mest stått still. Och sedan vintern 2011/2012 lämnat maskinparken och helt förälskat mig i fria vikter. Styrkelyft, olympiska lyft och pulsbaserad styrketräning har varit mitt mer seriösa fokus i över ett år nu. Jag har blivit mycket starkare och också byggt en hel del massa, min kropp ser helt annorlunda ut i dag än vad den gjorde i januari 2012.
Så, för att sysselsätta min hjärna och bli lite lättare på köpet har jag sedan några dagar tillbaka räknat makronutrienter. Makros är fett, protein och kolhydrater. Mikros är allt det andra: vitaminer, mineraler, antioxidanter... Jag väljer att räkna makronutrienter just för att det är så mycket mer intressant än att räkna kalorier. Framförallt för att ett visst kaloriintag inte automatiskt betyder smal, fit eller hälsosam. Ett visst kaloriintag kan också innebära trött, sjuk och muskelnedbrytning. Den gamla dängan en kalori är en kalori är liksom inte riktigt sann, kroppen är betydligt mer komplicerad (och otrolig!) än så. Eftersom 1 g protein eller 1 g kolhydrater räknas lite grovt innehålla 4 kcal medan 1 g fett räknas innehålla 9 kcal kan man ju ändå se att det blir ett dagligt intag som underhålls. Men vad som ryms där i är så mycket viktigare! Tycker jag. Mina makros denna månad...
Så med hjälp av någon kalkyl som jag hittade på en sajt om Leangains ska jag nu prova detta i minst tre månader med en koll/omfördelning var fjärde vecka. Ska bli spännande! Och skönt med lite struktur. Med vänlig hälsning, Hon som har käkat nog med RawBites och smoothies från Juiceverket för ett tag framöver.
Sista PT-passet före jul blev en riktig frivändningsfest! Jag har ju tränat teknik en hel del i år och aldrig kört hela stöten med tyngre än 35 kilo. Men för några veckor sedan provade vi mer vikt och det var så kul! OLY-lyft är ju otroligt krävande både tekniskt och fysiskt. Att göra treor känns lika flåsigt som att springa intervaller typ. Jag började öva split jerk typ två veckor innan detta pass så det var ju också lite pirrigt att köra hela lyftet med överstöt...
40 kg.
45 kg.
50 kg.
Som ni ser är ju såklart 40 kilo den vackraste... Typiskt! 50 kilos-lyftet var tydligen godkänt men inte så snyggt även om jag blev sjukt nöjd över att jag kunde pressa den vikten i en split jerk!
Tyngdlyftningen är en sådan där liten kärlek i min övriga träning, jag älskar att det kräver fullt fokus och att det finns så mycket teknik att jobba på. Även om man aldrig blir tekniskt perfekt är detta lite mer givande att slipa på när man ändå jobbat ihop en hyfsat bra böj liksom... Nu är det bara att jobba på att bli mer och mer explosiv. Hitta hem i tekniken och känna sig trygg med lyftet... Ska bli så sjukt spännande att se hur både stöten och rycket ser ut i slutet av året!
Den senaste månaden har jag verkligen levt på snabbmat. Nötbars, juicer, smoothies, frukt... Ja, kanske inte alltid de sämsta alternativen men fortfarande rätt dyrt och ändå inte riktig mat. Tycker jag. Så skärpning på den punkten nu, jag har börjat räkna makronutrienter och tänkte skriva mer om det och varför det är bra för vissa senare i veckan. Anyways, en favorit hos mig i barskategorin (för ibland är det förbaskat bra att ha) är RawBite. Gillar ni dem?
Hittade en ny variant för några veckor sedan, den rosa längst ner på bilden. Med risprotein. Smakade gott med mycket choklad, inte lika söt som de andra heller. Rekommenderas!
Nyårsmål, nyårslöften... Tomato tomato. Okej, det där gjorde sig inte så bra i skrift. Men ni fattar. Oavsett vad man kallar det - nytt år betyder ny riktning, nya försök att bli bättre som människa. Bästa versionen av sig själv. And so on... I love it!Den årliga debatten om hur meningslösa nyårslöften är... Ssssnark.Alla som ens vill göra ett försök att förbättra sig själva är värda en medalj. Många tänker inte ens tanken...
Själv har jag definitivt tänkt några varv på vad jag vill uppnå och göra i år, det kommer säkert dyka upp en hel del nya punkter längs vägen och några kanske försvinner. Jag gillar nämligen att följa impulser också även om få saker slår en bra plan. Oavsett, nytt år - ny start. Så är det ju! I år kommer jag sträva efter att:
- Dricka fler gröna juicer.Har beställt en ny kompis som ska hjälpa till med detta...
- Bli mer rörlig och öka min prehab för låg skaderisk.Jag är så tacksam för det skadefria året bakom mig och vet att det är tack vare lagom träningsmängd och mycket rörlighetsträning/foam roller. Keep at it med andra ord!
- Skriva en bok om hälsa och god mat. En dröm! Någon gång ska den bli sann, förhoppningsvis i år... Tror faktiskt att det skulle bli en snygg och bra bok.
- Fortsätta träna smart med mer fokus på kvalitet än kvantitet. Ska inte dras med i hetsen att träna jämt, jämt, jämt. För jag VET ju att mitt tänk om träning ger mig de resultat jag vill ha.
- Sova mer. Kanske bli en morgonmänniska på köpet? One can dream...
- Bli starkare och snabbare. Ja, detta mål antar jag kommer vara återkommande även i framtiden, inga konstigheter.
- Bli medlem i en Crossfit-box på riktigt. Inte nu men någon gång i år skulle jag kanske vilja börja träna Crossfit mer seriöst. Samtidigt trivs jag jättebra med min egna programmering som ju är rätt mycket CF... Gaah!
- Planera kring hur jag ska lägga upp min träning så att jag kan tävla i någon form om ett par år. Ju mer jag tänker på detta desto mer sugen blir jag. Tävla. Jag älskar att tävla! Men vad? Tyndlyftning eller styrkelyft? Crossfit?
- Skratta mer och vara snällare. Inga konstigheter här heller. Detta strävar vi väl alla efter? Illustrerar min lista med en bild på en grön shot. Vetegräs, lime och ingefära. Finns på Juiceverket och heter Maria Wetterstrand. Får kroppen att pirra till lika mycket som tequila. Antagligen är den lite nyttigare också. Efter mitt sista gympass 2013. Vilket jävla pass det blev! Tre dagar innan min operation och jag njöt av varje sekund, av varje andetag. Jag tycker man ser lite av den där glädjen i mina ögon faktiskt...
Och - till alla er som hade tänkt gå ner i vikt, bli hälsosamma, bygga muskler, börja träna och just nu får sura blickar på gymmet samt tvingas dela rum med random person som pratskriker "LÄNGTAR TILL FEBRUARI DÅ ALLA HAR MISSLYCKATS MED SINA NYÅRSLÖFTEN" för att liksom poängtera att hen inte är en av de där nya utan även var en flitig grymmare förra året... Håll ut. Andas. Fortsätt med ditt. Nyårslöften kan nämligen vara en riktigt bra grej. Det var det för mig 2011. 3 januari var början på det liv jag lever nu och jag önskar ALLA den resan. Att känna sig stark inifrån och ut. Det är fantastiskt!
Till er som har påbörjat den här resan precis nu. Ni har den bästa tiden i ert liv framför er! Så många lärdomar och insikter som väntar. Enjoy the ride!
Nyopererad och med ett rejält skadat ego påbörjar jag inte 2014 med ett PB i knäböjen direkt. Sanningen är att jag har fått lyftförbud fram till den 27 januari. Efter en titthålsoperation, som innebär tre små snitt i bukhinnan, får man börja träna som vanligt efter två veckor. Det är vad som står i broschyren men detta gäller tydligen inte min typ av träning och eftersom jag inte vill dra på mig någon skada som kommer ta ännu längre tid att rehabilitera tänker jag lyda.
Ärligt talat, innan operationen såg jag inte detta träningsförbud som något problem. Jag tränar hårt och har inte haft någon längre period av återhämtning under 2013. Det kändes som bra läge, att ge kroppen lite rast och ro. Ligga i soffan och rita åttor med fötterna, typ. Men att åka in på operation i toppform och komma ut från sjukhuset skadad var inte lika lätt som jag trodde. Att hantera tröttheten och läkningen rent psykiskt var svårt och att gå från att vara en väldigt aktiv, pigg person till att promenera i pensionärsfart har tyvärr gjort mig rätt deppig. Som om någon har tagit mig kropp från mig. De senaste veckorna har jag varit nere, irriterad och känt mig helt hopplös och detta skrämmer mig för ärligt talat - om en sådan här grej kan få mig så mycket ur balans, hur kommer jag då hantera framtidens utmaningar?
Vi har pratat om detta innan, att hela tiden behöva prestera och sätta för mycket värde i det. Att hitta balans mellan att driva på sig själv men att också kunna vara nöjd i dag. Man kan sträva efter förändring och älska sig själv samtidigt, men jag tror att många av oss behöver jobba lite mer på den senare delen.
Början på 2014 blir alltså inte någon explosion av prestation för min del utan snarare en smygande start där jag återhämtar mig för framtiden. Jag kommer att simma, cykla och springa lite intervaller. Jag kommer fokusera på bra och god mat som gör mig glad. Och jag kommer ta den här tiden att älska mig själv lite extra. Så, månadens projekt heter #ilovemejanuary. Kanske är ni några därute som också behöver detta, en månad att fokusera på positiva saker och skapa bra förutsättningar för resten av året?
Music: Grown Woman - Beyoncé
2013 var året jag blev stark på riktigt och började använda min kropp på det sätt den är gjord att användas. Det var året jag började se min träning som ett jobb och inte som ett sätt att bränna kalorier. 2013 var året jag började prestera för min egen skull, på det jag vill vara bra på. Mest stolt och nöjd är jag faktiskt över min tekniska utveckling, även om jag har slått en del schyssta rekord också. Att ta 100 kilo i marklyft var ett mål som uppnåddes och jag är sjukt nöjd över min etta på 80 kilo i djup knäböj.
2014 hoppas jag blir året då jag utvecklar det jag har lagt grunden för under 2013. Att ta 100 kilo i djup knäböj ass to grass är ett mål, ett marklyft på 130 kilo är ett annat. Sedan ska vi väl få ordning på de där chinsen också för en gångs skull. Ni som följer mig på Instagram (ni hittar mig HÄR!) har redan tagit del av några av de mål jag har satt för detta året, men jag kommer även posta och förklara närmre här i bloggen. Gott nytt år!
