tisdag 31 december 2013

My Merry Christmas

Hej hej fina ni! Hoppas ni har haft en underbar jul och alldeles oavsett om ni firar stort, smått eller inte alls håller jag tummarna att de lediga dagarna ni har haft har varit lugna och avkopplande. Sedan vi hördes sist har jag... Sending xmas cards
Skickat ett gäng julkort, dessa främst till uppdragsgivare och redaktörer...
Till familj och vänner fixade vi istället ännu ett mästerverk med hjälp av självutlösaren. Börjar bli en tradition det där. Killen som också var med i slutresultatet var utklädd till julgran och det blev härligt knäppt som tänkt. Här ser ni en testbild... Första julgranen på fyra år! Så lycklig
Vi pyntade gran, vår första alldeles egna på flera år! Lycklig över det, trots att jag var rätt trött och nedslagen efter operationen när den kläddes... From one home to another❄️ Söndagen före julafton hoppade vi tåget söderut för att fira jul med våra familjer. Julafton hos killens familj och juldagen hos min. Eftersom även den engelska julen är en viktig tradition hos oss passar det perfekt så! Christmas Day. The best Favoriter på julbordet? Köttbullar (hallå?!), senap, rödbetssallad, grönkål, kalkon, brysselkål och roast potatoes. Mm. Mamma hade också bakat fina julkakor och goda saffransmuffins. Skål!
Väl hemma i Stockholm igen har vi njutit av långa lediga dagar, ibland med lite hederlig hemmavispad varm choklad.

Men så i morgon skålar vi ut 2013 och säger hej till nytt år. Kul! Titta in här i veckan så ska jag dela med mig av mål och tankar för det nya året. Just 2014 kommer också börja på ett lite annorlunda sätt för mig som just nu kör rehabträning efter operationen, det blir alltså inte gasen i botten första veckorna men jag har kommit på något ännu bättre att riva igång det nya året med. Något som kombinerar kropp, hjärta och hjärna... Kanske några av er också behöver just en sådan start? Ska bli kul att dela mitt januariprojekt med er!

tisdag 17 december 2013

Värsta Scrubs!

Måndagar, mina favoritdagar! Denna vecka not so much ändå. Började nämligen veckan med en planerad titthålsoperation som jag har varit lite nervös för. Jag har (hade) aldrig sövts innan och typ aldrig opererats heller... Som tur är var inte orsaken till operationen farlig i sig så jag hade lyxen att bara behöva vältra mig i orealistiska skräckscenarion som att narkosen skulle döda eller förlama mig. Min inre drama queen slog till igen!

Väl på sjukhuset såg det hela ut som Scrubs! På riktigt! Hade läst innan att många får lugnande just för att operationssalar är så stora och sterila... Oinbjudande liksom. Vilket kan föda lite panik. Jag tänkte mest "asså shit, det ser verkligen ut som det gör på tv". Ärligt talat vid det där laget hade jag väntat i över tre timmar på operation så jag kände mest Let's do this. Det sista jag minns är att jag andas i masken medan narkosläkaren har något utlägg om hur "skön" just den här typen av sövning som jag ska få är. Och det var den! På uppvaket var jag en timme eller så, snackade lite med sköterskan om hur syrgasen jag hade i näsan smakade som pepparrot och hade panik över att mitt blodtryck var 140/90. Diskuterade hurvida jag kanske hade fått en blodpropp i lungan eftersom det kändes som jag hade håll. Ja, ni vet - det gamla vanliga!
Goooodmorgon! Veckan började med planerad operation av en dum (men ofarlig) cystaSå sedan ett dygn tillbaka har jag kört 50 powernaps i timmen och ätit två skopor. Trodde jag skulle bli galen av att ligga på sjukhus men det är sååå mysigt☺️I morgon kör vi
Tiden därefter var tyvärr inga fun and games. Jag drabbades av illamående deluxe, kallsvettades och höll på att kräkas typ sju gånger.  Från att jag kom upp på avdelningen runt 15 tills klockan var midnatt unnande jag mig typ 700 powernaps (bland annat genom att somna mitt i dialog med andra människor - charmigt) och fick i mig ett digestivekex (genom att äta en hundradel av kexet i kvarten) och två deciliter vatten. Kämpa, liksom.
I går tog det alltså åtta timmar att dricka två deciliter vatten och äta ett digestivekex. Mådde så illa av morfinet och efter narkosen. Nu är aptiten tillbaka kan man säga! #alltidhungrig
I dag kom aptiten tillbaka igen (och jag hetsåt upp lunchen) och blodtrycket var nere på mitt normala 110/65. Värst är nog smärtan från den där jäkla gasen de sprutar in i buken. Inga abs här (mer gravid i sjätte månaden) och eftersom alla organ trycks uppåt i kroppen av gasen blir det en jäkla värk i axlar och bröstkorg, som jag nämnde innan - känns som håll som aldrig försvinner...

Och jag tänker, att det var ju jäkligt passande för någon som driver en träningsblogg att opereras så här veckan före jul. Tillbaka på banan efter nyår! Men vi hörs ju såklart innan dess....!

måndag 9 december 2013

Tre saker jag slutar äta

För sinnesfridens skull brukar jag inte fokusera på förbud utan på möjligheter. Jag är också ganska försiktig med att inte lägga för mycket press på mig själv, många gånger när man har ett intresse för hälsa resulterar det i för mycket negativa känslor kring mat (yep, den nojan har jag haft en släng av) med många, många saker på listan: Får ej ätas. Man kanske nojar över att man smakade någon kaka med mjöl i, att frukten som hängde med hem inte var ekologisk i dag heller eller att en lång dags resande i bil resulterar i en low carb-burgare med en inte fullt så mysig ingredienslista. Och även om jag tycker att ordet balans är lite överskattat (hey, mår jag bättre utan gluten eller socker behöver jag inte äta det ibland bara för att bevisa att jag inte har en ätstörning) gillar jag inte mig själv när jag tänker eller pratar negativt om mat. Så, jag brukar istället fokusera på vad jag vill ge min kropp, vad den vill ha. Vad mår den bra av?

Det kan vara svårt att veta ibland för man blir snabbt väldigt van vid att vara pigg, frisk och smärtfri. Det är definitivt något jag ofta tar för givet. Men de gånger jag har kört någon helg med mat jag inte stoppar i mig annars (läs: socker, gluten, mycket mejerier, snabbmat) märker jag direkt effekten. Torr hy, finnar, eksem, nässelutslag, lättare för att bli svullen eller lägga på mig vätska, lat, huvudvärk och jag sover sämre. Så, jag vet definitivt vilken mat som får mig att må bra - just eftersom jag vet vilken mat som får mig att må dåligt.

Det känns som att jag har haft rätt bra koll på detta ett tag nu. Och jag vill inte ta bort mer saker ur min kost. Men det finns tre saker som har bestämt mig för att sluta med. Nu.

- Proteinpulver. Okej, så även om jag köper mitt proteinpulver från ett märke som använder svenskt mjölkprotein och inga sötningsmedel i produkten slog det mig häromdagen igen hur konstigt det egentligen är att blanda ner ett pulver i vatten och sedan dricka det. Även om jag inte hade så stora issues med mjölkprotein (vilket är huvudsakliga anledningen till att jag egentligen vill skippa proteintillskott) känns hela grejen med pulver så långt bort från clean vi kan komma. Jag har sagt det förr: Proteinpulver är något jag har använt till och från de senaste tre åren och jag har aldrig märkt någon skillnad på min muskeltillväxt, ork eller återhämtning. Så, i mina ögon är det både onaturligt och ger inga fördelar. Waste of money. Hej då!

- Taskigt kött. Jag kommer antagligen aldrig bli vegan eller helt köttfri. Även om jag har varit det tidigare i livet. Anledningen till detta är att det inte finns några vegetariska alternativ som jag vill äta. Ost? Inte varje dag. Bönor? Nej. Soja? Hell no! Stora kolhydratskällor som ris, bulgur och havre? Inte heller som en stor del av min kosthållning, nej. Men jag är ärligt talat less på köttindustrin och skiten som kommer med det. Plågade djur som resulterar i dåligt kött som har så dåliga näringsvärden att det blir ett ledsamt skämt. Alla förlorar. Taskigt kött smakar också illa och gör mer skada än nytta. Så, i allmänhet har jag bestämt mig för att mer eller mindre sluta köpa hem kyckling och fläsk. Eko går bra, men just inom de industrierna är det extremt svårt att hitta kött som inte är taskigt. Nötkött äter jag gärna. Gräsbetande och svenskt förstås, för det är bra mat från bra gårdar med glada kor som får beta ute och äta det de är skapta för.

- Falska mejerier. Mandelmjölk går ju att göra själv men oj så bekvämt det är att slänga ner en av de där tetrapacken när man ändå är i affären. Och liksom blunda lite för att jag några minuter senare pröjsar 30 spänn för typ 1 liter vatten och två mandlar, kryddat med lite stabiliseringsmedel. Inget fel på mandelmjölk i sig, men är det så viktigt för mig får jag väl göra min egen...
upload
Mejerier. Den eviga debatten - är det clean eller inte? Jag lutar åt inte. Men det är fruktansvärt gott, den åsikten delar jag nog med många. Att leva helt mejerifritt är i teorin helt logiskt tycker jag men jag lyckas sällan utesluta mejerier helt och hållet. Och då är det osten som är grejen (förutom alla de där proteindrinkarna det har blivit senaste tiden... Men som sagt. No more). En stark parmesan med fikon, nötter och blodgrapejuice alltså. Som hemma hos oss i lördags. Så gott!

Mani Monday: Graphite

Veckans julfina lack heter Graphite och kommer från Chanel. Älskar de små, små glitterkornen och glansen men angående lack från detta märke måste jag säga - don't waste your money. Jo, kvaliteten är bra men med tanke på att de kostar en kvarts tusenlapp tycker jag inte man får något speciellt för pengarna...

Jag håller mig hellre till Essie, OPI eller ButterLondon. Bortsett från ett nagellack, faktiskt från Chanel, en alla tiders favorit som verkligen var värd slantarna!
upload
Happy Monday peeps!

söndag 8 december 2013

På tal om sallader...

... Älskar ni brysselkål som jag måste ni prova att snabbt steka halvor i olivolja på medelvärme med salt, vitlök, timjan och chili. Lite krispiga utanpå, mjuka inuti. Perfekt och så gott. I sallad eller som tillbehör.
KålsäsongFörutom att ånga brysselkål älskar jag att snabbt steka den i olivolja på medelvärme med vitlök, timjan och chili. Lite krispig yta, mjuk inuti
Och har du inte ätit brysselkål sedan du var barn och förkastade dem säger jag bara - prova igen! Jag har haft många matnojor (även i vuxen ålder) men i princip blivit av med alla. Låt inte halvfabrikat stå i vägen för riktig njutning och ren, god mat. Du kommer må så bra, insida ut. Hoppas ni haft en bra helg, vi hörs i morgon igen. Puss!

torsdag 5 december 2013

This is what I call a salad!

Kaninmat säger vissa, powermat säger jag! Jag älskar en god sallad till lunch, men ni vet ju att jag mestadels hatar att köpa dem ute tack vare att de flesta ställen anser det vara fullt lagligt att sälja en lunch för 100 spänn som mättar i en kvart. Nä, jag äter mina sallad hemma och de blir helt fantastiskt goda och mättande. Om jag får säga det själv.

Så här komponerar jag min perfekta salladslunch..

Mörkgrön bas. Glöm isbergssallad, nu kör vi på med riktiga greens. Spenat, broccoli, rucola eller varför inte grönkål? Jag blandar ofta ett par olika. Blomkål eller ris på dito kvalar också in här.

Protein. Inte att glömma. Nu ska den här salladen blir perfekt, så ingen makrogrupp blir glömd. Helst kör jag på några skedar högrev eller annat långkok som ligger i kylen. Någon gång (som i dag) blir det ost (feta, mozzarella, parmesan) men feel free att ta den proteinkälla du känner för, vegetarisk eller inte.

Kolhydrat. Yes, för mig blir det uteslutande några bitar sötpotatis som nästan alltid finns klar i min kyl. Men quinoa, ris eller bulgur funkar ju med om du är lagd åt det hållet. Bär är också gott när det  är säsong!

Fett. Nötter, avokado, oliver och olivolja är favoriter på listan! Eller kokos.

Smaksättning. Ja, ni fattar ju att salladen redan är en smakexplosion vid det här laget men vill du ha lite extra så satsa på färskmalen peppar, chiliflakes eller min favorit just nu - kronärtskockskräm.
This is what I call a salad!
Dagens salladstallrik.

Vad brukar ni ha för gott i era sallader?

måndag 2 december 2013

Mani Monday: Leading Lady

River i gång december med årets första festliga lack, valet föll på Leading Lady från Essie. Ett glittrigt lack åt det mer sofistikerade hållet skulle jag säga, små glitterkorn inbäddade i en mörkt röd färg.
First festive mani of the season: Leading Lady by Essie. Happy December!
Men oroa er inte, jag har fler lack för säsongen på lager. Kanske kör vi Mani Monday hela månaden?!

söndag 1 december 2013

December 1st

Happy December! Och glad första advent! Nu är det äntligen dags att ösa på med pyntet, musiken och festliga accessoarer... Som mössan på bilden nedan. Mycket rött läppstift blir det också...

Extra kul detta år är det för oss du vår jullåda har fått komma upp ur källaren efter tre års vila. Våra jular på Slottsgatan i Jönköping (tre stycken hann vi fira där, jag och snubben) var alltid extra allt med stora kungsgranar, glitter och stora, vackra glaskulor. Men sedan flyttade vi till Stockholm och efter några år av andrahandslägenheter där vi skippat allt vad julpynt heter var det mysigt att nu packa upp allt det där igen. Första julen i vår första egna lägenhet. Mys!
Come on December! I want to wear my reindeer beanie!⛄️
Jag var hos min frisör Patrick Corinne and Friends i fredags och fixade barret, blev lite guldigare toner, inte riktigt så rött som det ser ut på bilden men varmare. Känns helrätt!

torsdag 28 november 2013

Girl gets down

Jag har verkligen haft en hang-up när det gäller mina ryck och det är att jag inte har vågat sätta mig under stången som man ska. Jag har snarare tänkt det hela som ett drag och sedan en overhead squat vilket är helt fel. Detta har gjort att jag har stannat upp och liksom långsamt gått ner i en böj när poängen är att man ska dra sig under stången...

I måndags hände någonting. Det lossnade. Jag har malt det här rätt mycket i huvudet, kollat på tyngdlyftare i slow motion och tittat på de olika momenten på bild. Jag tror faktiskt att det var det HÄR bildspelet som till slut fick det att klicka. Ser ni hur han börjar sätta sig ner innan stången ens är halvvägs uppe?

Lite stabilare, lite mer power, lite modigare...

Om ni jämför med mina tidigare videor så är det en klar förbättring. Jag kör fortfarande superlåga vikter i rycket (20-25 kilo) just för att tekniken inte har suttit tillräckligt bra för att jag ska kunna lassa på. Men nu en tid framöver tränar jag olympiska lyft tre gånger i veckan, uppblandat med lite annat. Nöta, nöta, nöta så vi kan öka, öka, öka. Jag längtar!

måndag 25 november 2013

Recension: Carb cycling

Okej. Här kommer det. Hur många gånger har jag inte fått frågan, hur gick det med carb cyclingen du gjorde i somras? Många. Hur många gånger har jag lovat att skriva om det? Fler än många. Nu så, har jag en stund över och tänkte snabbt knappra ner hur det hela gick till, vad jag lärde mig och varför jag avbröt dieten efter en månad.

Jag tänker inte gå genom i detalj vad carb cycling går ut på. Googla det om ni vill veta mer nördiga detaljer eller hitta olika kostupplägg (det finns massvis) men kort och gott kan man säga att målet med en diet då man laddar med kolhydrater var femte dag (i mitt fall, som sagt, det finns olika upplägg) är att man ska ha maximal fettförbränning samtidigt som man inte tappar muskelmassa. Metoden har används länge av bodybuilders och fitnesstävlande när de vill tappa fett medan de behåller muskelmassa och teorin att man ställer in kroppen på fettdrift genom en klassisk ketogen diet (läs: strikt LCHF eller strikt Paleo, under 30 gram kolhydrater per dag). Denna typ av kost ger, som ni vet, en hög fettförbränning. Problemet som kan uppstå med en ketogen diet är att kroppen vänjer sig (fettförbränningen är inte lika hög efter en längre period) samt att det kan påverka muskeltillväxt negativt. Detta är oväsentligt för någon som precis har börjat träna (du får den där första kicken av träningen ändå) eller om du är inaktiv och mest vill tappa fett. För mig däremot, som har styrketränat seriöst i flera år, hämmar en långvarig ketogen diet effekten av min träning. Jag märkte tydligt att min träning började ge extremt mycket bättre resultat när jag gick från LCHF till paleoinspirerad kost just på grund av de kolhydrater jag åt, runt 80 gram per dag. Det handlar inte om att jag behövde en kolhydratstung kost men lite mer funkade bättre för min kropp och det jag sysslar med.

Min version av carb cycling var alltså att var femte dag fylla på med kolhydrater i en så kallad carb-up. Under en åtta timmars lucka åt jag glutenfria kolhydrater, runt (håll i er nu) 400 till 500 gram. Teorin var då att dessa kolhydrater inte skulle lagras som fett eftersom mina muskler skrek efter dem. De lagrades istället i mina glykogenlager för att mata musklerna med under kommande keto-period.upload
Min första carb-up.

Jag började det hela med 10 dagars strikt lågkolhydratskost för att ställa in kroppen på keto-drift. Fy fan... Rent ut sagt. De tio dagarna var extremt jobbiga. Även när jag åt LCHF var det aldrig strikt och efter en lång tid med vanan att ha mer kolhydrater i kroppen var jag med om alla de vanliga omställningsbesvären. Jag frös, var hungrig, hade huvudvärk. Kände mig så svag och trött. Det gick såklart över men när dag 10 kom tryckte jag gladeligen i mig harve, köttfärssås och ris, riskakor. Så gott! Efter det började jag alltså på rullande schema, var femte dag fyllde jag på med mycket carbs och dagarna mellan åt jag väldigt lite kolhydrater...
Carb-up omgång 3. Redan?!
Mina basvaror under perioden. Riskakor, risnudlar, jasminris. Ris, ris, ris(!!).

När jag annonserade detta projekt sade typ alla till mig att jag skulle må skit. Jag skulle uppleva omställningsbesvär efter varje carb-up och med andra ord typ må dåligt jämt. Det gjorde jag inte! Jag upplevde inga omställningsbesvär mellan mina carb-dagar, precis som min tränare hade lovat mig.

Så hur mådde jag? Rent fysiskt kände jag mig lätt och smidig på low carb-dagarna och svullen som en ballong de dagar jag hade moffat ris i åtta timmar. Jag var generellt hungrigare när jag åt mindre kolhydrater och proppmätt de dagar jag laddade. Psykiskt är en annan fråga... En sak som förvånande mig var att jag inte kände mig märkbart starkare på gymmet dagen efter mina laddningar. Det var något jag verkligen hade förväntat mig! Det spelade liksom ingen roll om jag hade ätit 15 eller 450 gram kolhydrater dagen innan ett pass.

Det mentala var det absolut jobbigaste. Jag trivdes inte med något av sätten att äta vilket gjorde varje dag till något av en plåga. De dagar jag inte laddade (de flesta dagar) kändes det som att jag svälte, jag saknade min sötpotatis (haha!) och såg bara förbud överallt. Samtidigt, när jag laddade mådde jag inte heller psykiskt bra. Jag kände mig tung och trög, trött och extremt varm. Jag märkte också att jag på mina laddardagar plötsligt blev sugen på saker jag aldrig brukar äta annars. Det var som om jag började se det hela som en ätardag och suktade efter lösgodis, popcorn, kakor.

Hände något med kroppen? Nej, det gjorde det inte. De första 10 dagarna gick jag ner tre kilo, mest vätska, men sedan gick det upp och ner och när allt var över vägde jag ett kilo mindre än jag började. Tre dagar in i en low carb-period vägde jag två kilo mindre, dagen efter laddning vägde jag två kilo mer. Jag gick alltså upp och ner i vätska, med andra ord. Jag kände mig inte heller tajtare eller mer definierad.

Varför funkade det inte? Jag har två olika teorier varav den ena är att jag inte gav det tillräckligt mycket tid. Jag tycker att man borde kunna se eller känna skillnad efter fyra veckor men vem vet. Min andra teori är att jag helt enkelt gjorde fel för att det skulle funka för min kropp. När jag och min tränare pratade genom den här kosten sade han "du ska verkligen vräka i dig mat på dina laddningsdagar". Jag tror jag tog honom lite väl hårt på orden. Grejen är, this girl can eat. I vanliga fall äter jag tills jag är nöjd. Men om någon säger till mig att jag ska vräka i mig mat - kort sagt, jag kan pusha mig själv till att äta hur mycket som helst! I min vanliga vardag så överäter inte längre för jag känner inget behov eller någon lust att göra det, jag tänker inte ens på det. Men nu när jag var tvungen att vräka i mig mat. Hell yeah! Jag tror helt enkelt att jag åt för mycket på mina laddningsdagar eller framförallt åt för mycket protein/fett på mina laddningsdagar. Skulle jag göra det igen skulle jag skära ner rejält på protein och fett de dagar det var carb-up. Och kanske inte äta fullt så mycket kolhydrater ändå...

Vad lärde jag mig? Det bästa med sådana här experiment? Att man lär sig massor om sig själv! Jag lärde mig att jag inte trivs med en kost som är superlåg på kolhydrater, men inte heller superhög. För mig är verkligen tänket att ligga runt 80 gram per dag perfekt, både för mitt välmående och mina träningsresultat. Jag lärde mig att jag gillar rutiner, även om det kan kännas lite oskönt och överdrivet strukturerat. Jag behöver äta ungefär likadant (upplägg inte maträtter) varje dag för må bra. Jag är inte en person som behöver eller vill ha renodlade ätardagar. Och sist, men kanske viktigast: JAG BLIR DEPPIG UTAN SÖTPOTATIS! Allvarligt, en hel månad utan sötpotatis var det värsta med allt det här. För mycket carbs för en keto-dag, för lite carbs för en laddningsdag. Bah! Nä, jag vill ha en guldpotatis i näven dygnet runt...

Over and out!

Pssst... Vill du läsa mer om detta projekt hittar du alla inlägg HÄR!

M O N D A Y

Nu kör vi måndagsdisco va?

söndag 24 november 2013

TACK!

Har ni haft en skön söndag? Själv började jag min med att såsa runt i min idiotmysiga morgonrock för att sedan jobba lite, veckohandla och städa här hemma. En helt vanlig söndag i mitt liv, så brukar det se ut. Jag vill passa på att säga ett stort fett ärligt TACK till alla ni som följer mig här i bloggen och på Insta. Ni ger mig så mycket glädje, pepp och jag blir så glad över att läsa raderna ni skriver till mig i kommentarerna och min inkorg.

Jag har bloggat i lite mer än sju (!!) år på olika ställen men jag måste säga att de senaste två av dem har varit de allra bästa och roligaste. Med starten av Lipstick and low carb har jag fått dela med mig av mina tankar, recept, tips och min resa mot ett friskare och starkare liv. Och tänk, att det finns ett helt gäng människor som säger att mina ord och bilder inspirerar och motiverar. Wow. Det är helt otroligt och jag är väldigt tacksam över alla fina människor jag har träffat och snackat med tack vare den här bloggen, oavsett om det är på nätet eller i verkligheten. Och de av er som har läst ända sedan jag tog studenten hemma i Jönköping - finns det några av er kvar? Vore kul att höra!
Lazy sundayVill bara säga ett stort, riktigt tack till alla som är med mig här och i min blogg, ni är alltid så positiva, snälla och klokaHa en underbar söndag
Även om jag inte alltid är så snabb med att svara på kommentarer och mejl ska ni veta att jag läser och uppskattar dem alltid! Tillsammans tror jag faktiskt att vi sprider mer positiv energi runt om oss och skapar storheter. Puss!

Och som alltid, har ni feedback eller tankar kring vad ni vill läsa mer om är det alltid bra för mig att höra! Jag skriver för mig själv men också för er och ibland blir det lite overload i hjärnan här. Träningstips? Mat? Pratiga inlägg om ideal, hälsa och livet? Vad vill DU läsa om? Och vill ni följa mig på Instagram (där jag uppdaterar dagligen) hittar ni mig HÄR.

tisdag 19 november 2013

Gårdagens PB

Måndagar i boxen, åh vad jag älskar dem! Bästa starten på veckan och precis den kick jag behöver för att köra hårt resten av veckan. Denna vecka blev det en del pressar, förutom den vanliga teknikträningen av snatch och clean, pull-ups och rodd. Byggde också upp till maxning i frontböj...

På videon 60 kg-65 kg-70 kg-75 kg. Failade alltså sista, vände inte tillräckligt snabbt i botten och tappade all kraft. Nytt PR med 70 kilo, 10 kg under min 1 RM i vanlig böj (stången på ryggen) vilket är en helt normal ratio vad jag förstår. Tekniken är inte den bästa i sista ettan (70 kilo), satsar alltid på bra teknik men det finns marginaler när man kör en maxning och detta blev godkänt av min strikta tränare...Did some heavy lifting. Feel like BeyoncéWHO RUN THE WORLD?
Efteråt var jag så här glad. Jag svär, allt som vi kvinnor sägs behöva för att känna oss snygga (en ny klänning, en bra bh, ett färgstarkt läppstift) och det enda vi egentligen behöver göra är att lyfta. Finns ingenting annat som får mig att dansa runt som en kaxig tonåring...!

måndag 18 november 2013

Baby it's cold outside

I det här hushållet är det strikt förbud på allt som kan liknas vid pynt, musik eller dofter på temat j u l före den 1 december. Ja, det är ju inte jag som kommit på den här idiotin men låt gå. Te ser han ingen skillnad på...
upload
Pepparkakste med en liten touch av chokladsmak. Win!

Now my life is sweet like cinnamon

Ni vet Lana Del Reys låt Radio? När hon liksom viskar Now my life is sweet like cinnamon, like a fucking dream I'm living in? Typ så känns det nu. Och gör rätt ofta ska jag erkänna. Om jag är bra på att uppskatta livet eller bara har det väldigt nice, det vet jag inte. Lite av båda skulle jag gissa. Men jag är övertygad om att man kan ha allt och lite till fast ändå känna noll. Appreciation is key. Däremot jobbar jag på att släppa oro. Ibland känns det som om jag har oroat mig hela mitt liv. För att inte ha råd att flytta hemifrån, inte få ett jobb, bli sjuk, inte vara älskad. Som att hela livet vänta på att allt ska gå åt helvete. Värdelöst. Mer cinnamon nu helt enkelt.

Saker jag uppskattar och som får det att bubbla i mig kan vara ljudet av regn mot mitt sovrumsfönster, eftermiddagsdisco i vardagsrummet, att vråla till Holding out for a hero på högsta, täcken som frasar, vackra tavlor, att se lägenheten växa och bli vår, att gå och lägga mig varje kväll bredvid den jag älskar och dra mitt finger längs hans varma rygg. Det är faktiskt min favoritstund på hela dagen.

Eller att köpa en pandaballong till honom på födelsedagen.
Birthday Boy in da house!
Ja, så förra veckan fyllde han med stort H år och vi firade med heliumballonger och middag på Nosh and Chow som var bubbligt, härligt och massa skrattigt snack. Och djupa filosofiska diskussioner såklart!
Nosh and Chow
Ni andra som är runt min ålder, födda i slutet på 80-talet, upplever ni också att ni blir yngre för varje år som går? Förutom att oron blir mindre och skratten blir fler är precis allt jag gör mer lekfullt och jag har rosa, glittriga mobilskal utan att bry mig om vad andra tycker. Hjälp vad allvarligt allt var runt 20. Då ville jag vara vuxen och kompetent, jag tyckte andra skulle ta mig på allvar och vägrade ge dem ett enda skäl (hence, inga glittriga mobilskal...) att klassa ut mig som en ungdom. Nu bara - det ordnar sig!

När folk snackar åldersnoja känner jag mest BAH! Mitt liv bara blir större, roligare och rikare. Det blir nog ditt också om du tänker på det. Om inte annat har man fått leva ett år till på jorden. Värt att fira tycker jag! Everyday above the ground is a good day.

torsdag 14 november 2013

Puberteten och viktnoja

Häromdagen hittade jag ett gammalt fotoalbum. Den innehöll en stor mix av olika bilder från min barndom, skolavslutningar varvade med snapshots på när vi lekte popstjärnor eller fotomodeller. Så många roliga minnen! Det är rätt intressant att titta på de här bilderna nu som vuxen för jag ser inte bara en glad tjej (för jo, jag var mest glad. Lite blyg men samtidigt en drama queen) utan också alla de tankar, nojor och uppfattningar jag hade om mig själv då. Uppfattningar som inte bara var helt snedvridna utan också i stor grad väldigt destruktiva. Jag hittade en bild på mig själv som 16-åring. Jag står med bredvid min tyska utbytesstudent Lisa och ler. Men om någon hade stått bakom min rygg hade den sett att min högra hand nyper ihop min stickade polotröja. Man vill ju inte se tjockare ut än nödvändigt på bild, visst? Så fort jag såg den där bilden, en bild jag inte sett på säkert åtta år, tänkte jag på det. Jag minns det.

På bilderna nedan är det 2001, jag är 13 år. Jag var tjock. Tyckte jag då alltså. I dag ser jag ju såklart att jag inte var tjock. Men jag vet att jag klämde i mig för små jeans och önskade att min mage var plattare. Jag tränade mycket och bantade aldrig men ofta tänkte jag på min mage eller tyckte min överarmar var hopplöst tjocka. Att jag över en sommar växte säkert 10 centimeter, fick bröst och höfter var såklart en bidragande faktor. En snabb pubertet tror jag ofta utlöser kroppsnojor. Men ändå. Så jävla onödigt.
#tbt 2001, 13 år. Jag minns att jag tyckte min näsa var enorm och att jag var tjockOh puberty
Det värsta är att självhat är så extremt vanligt bland ungdomar. Ibland kanske det blir allvarligare, en ätstörning eller social fobi. Eller så går man bara och småhatar sig själv lite varje dag. Oavsett - detta måste sluta! Tjejer måste sluta inpräntas med att deras kroppar är deras viktigaste attribut, vi vuxna kvinnor måste sluta enbart berömma varandra för varandras yttre. Om man som ung flicka varje dag bevittnar vuxna kvinnor granska sig själva i speglar, prata om hur ett par byxor får dem att se tjocka ut, gnälla över hur deras hår ser hemskt ut. Medan männen i deras liv skrattar högt, slänger på sig en kavaj och klappar sig på magen. Vad skapar det här för värderingar? Är det konstigt då, att man som ung tonårig börjar granska sig själv? Nypa, känna, fundera. Duger jag? Det är inget fel på att vara snygg, sexig eller kvinnlig (vad fan nu det betyder) men det är inte heller vårt gemensamma ändamål som kvinnor, som människor.

Och med det, här kommer en videoklipp som är så bra att jag ryser.

Tips gånger tre

Tre saker jag gillar just nu...
Tips till mina fellow Juiceverket-lovers. Laranja Hot-Hot. Drick den
Juiceverket har börjat med sina varma drycker igen (jippi!) och rookie på menyn är Laranja Hot-Hot. Låter sjukt mysko med varm apelsinjuice men det är så gott, blandat med härliga julkryddor och honung. Prova!
upload
Har ni sett Brämhults nya grönsaksjuicer? Själv hittade jag dem helt randomly på en bensinmack men nu har jag sett dem i olika mataffärer även i Stockholm. Den gröna var definitivt godast, den lila smakade alldeles för mycket rödbeta för min smak.
Salt med vitlök och timjan
Kryddsalt. Jag dör vad gott. Denna med vitlök och timjan hittade jag i PUB-huset men det funkar ju fint att göra en egen också. På kött, sötpotatis som man bakar i ugnen, sallader. Allt!

Back in town

Efter en långhelg i kära Jönköping är jag tillbaka i stan! Det blev en minst sagt hektisk helg med bröllop, födelsedagsfiranden, fars dag, ljusstöpning och familjehäng. Men självklart klämde vi in en gymfest på bästa Friskis. Så glad att jag vågade söka upp det där stället, lätt bästa gymmet i den lilla staden!
upload
Hade ett långt och skitkul pass tillsammans med min kille. Vilken lyx, vi tränar aldrig tillsammans i vanliga fall. Blev två timmar med tunga styrkecirklar och en massa prehab plus lek. Min Mr TriggerPoint hänger alltid med i resväskan, lätt värt att skippa en klänning eller två i packningen för den här ängeln.
upload
Efter värsta tårthelgen är det skönt att vara tillbaka till vanliga rutiner. Hej då sockerchock!

fredag 8 november 2013

Video: Ekologisk och clean hudvård

För några månader sedan berättade jag om (det inlägget hittar ni HÄR!) ett nytt hudvårdsmärke som jag provade, Pai. Jag lovade recension och det ska ni få. I videoform! Den är på engelska och jag hoppas det är okej, 9 av 10 som tittar in här är ju ändå svenska men jag vet inte, det är så mycket lättare på något sätt att snacka engelska när man är i den märkliga situationen: Kamera i nyllet tjattrandes om olika produkter. Normalt beteende? Not. Whatever, något nytt för mig och några av er kanske tycker det kan vara ett kul grepp ibland?

Produkter som jag nämner i videon:

- Pai Skincare Camellia & Rose Gentle Hydrating Cleanser (LÄNK!)
- Pai Skincare Avocado & Jojoba Hydrating Day Cream (LÄNK!)
- Pai Skincare Rice Plant & Rosemary BioAffinity Toner (LÄNK!)
- Estelle & Thild Fragrance Free Night Cream (LÄNK!)
- Pai Skincare Echium & Argan Gentle Eye Cream (LÄNK!)
- Bioderma Crealine TS H2O Micelle Solution (LÄNK!)
- Alpha-H Liquid Gold (LÄNK!
- Hydraluron (LÄNK!)

Nya klackar (!!) och Crossfit-skor

Yes, jag slog till på ett par nya klackar! Ett par Reebok Crossfit Lifter Plus, alltså. Det kändes lite som att snöra på sig ett par konståkningsskridskor (riktiga, hårda alltså) och efter halva första passet med skorna började fötterna domna lite smått. Nu har jag format dem med hjälp av en hårfön och tränat med dem ett par veckor. Spontant - oj, vilken skillnad det är att lyfta i sådana här skor! Det känns som att mina fötter sitter fast i marken vilket är extremt skönt. Svårigheten ligger i att programmera om tekniken lite, nu måste jag aktivt tänka ännu mer på att fokusera på hälen eftersom jag lättare hamnar på tå i de här skorna. En vanesak?
Formar skor #reeboklifterplus I ❤️ my squat rack! Grym måndagsträning på Nordic som alltid!
Lyftarskor använde man i olympiska lyft och alla typer av squats. Just de här skorna kan man tydligen använda även i wod:ar då klacken är lite lägre men jag byter hellre då jag föredrar platta skor för hopp, spring och lättare lyft. Vilket leder mig vidare till nästa par...
My love is back from two weeks in the US with all I could ever need. His arms, Crossfit shoes, work out clothes and make up
... Riktigt bortskämd blev jag i oktober då förutom min lilla lyftarskoinvestering även fick ett par Crossfit Nano 3.0 när min kille kom hem från en jobbresa i USA. Riktigt sköna och mer stabila är Nike Free, älskar att det är mer grepp undertill då jag förr upplevde att jag ofta halkade runt mycket mer. Som jag har sagt innan, jag älskar Nike Free att gå runt i till vardags men har väl insett att det inte är en optimal träningssko för mig... Känner peppen!

fredag 1 november 2013

Happy Halloween!

Jippi! I kväll är det dags för Halloween-fest! Jag älskar denna högtid som har varit ett årligt inslag i mitt liv sedan jag var pyttis. När vi bodde i England var det alltid fest, mamma spökade ut oss med grym ansiktsmålning och sedan festade alla ungar på gatan loss med trick or treat. När vi flyttade till Sverige 1996 var Halloween inte direkt en etablerad högtid här och vi var nog ensamma i kvarteret med att gå runt och knacka dörr. Vi fick en hel del förvirrade reaktioner från de vi knackade på oss... Vissa trodde till och med att vi gick runt och BJÖD på godis. Hell no! 

I år ska jag vara en sjöjungfru med tillhörande paljettklänning som är fantastisk. Den hittade jag HÄR. Det bästa med Halloween för en sminknörd är just att man får gå loss med färger och glitter i massor! Kostymen är inte det viktiga för mig (hey, den där klänningen hade jag kunnat bära vilken fest som helst) utan sminket är det roliga. Så jag filmade en liten snabb video till bloggen på hur jag fixar en rätt enkel mejk till denna kväll. Eller snabb och snabb, det tog evigheter då jag är riktigt kass på iMovie...

Firar ni Halloween? I så fall... Vad klär ni ut er till?

torsdag 31 oktober 2013

Mjölk vs Kokosolja

Äntligen! Jag har botat mitt beroende som stavas mjölk i kaffet. Lösningen var så simpelt som kokosolja. I med kaffet i en kanna, en klick kokosolja, några få sekunder med stavmixer. Klart! Fluffigt och så gott. Dessutom känns det som en stor win att få två självklara kokosdoser varje dag eftersom det är så bra för kroppen. Sist på bollen, ja. Please forgive me!bild
Jag har provat med smör och ägg också men känner att jag nöjer mig med kokosoljan. Det blir godast och mest likt en vanlig kaffe med mjölk tycker jag. Jag har försökt så många gånger att lära mig gilla kaffe svart men nej... Det är för surt! Jag behöver bara någonting litet som tar udden av det. Känner mig lättad över att numera inte behöva konsumera, köpa hem eller slänga gammal mjölk om och om igen... Seger! När jag väl dricker kaffe ute får det fortsätta bli Cortado, dubbel espresso med en skvätt ångad mjölk. En liten lyx sådär. Hur dricker du helst ditt kaffe?

tisdag 29 oktober 2013

Angel wings och rörlighetsträning

Titta, dagens intervallpass gav mig vingar! Galet kort konditionspass med rodd och löpning, 30 sekunder på och 30 sekunder av. 10 minuter totalt på varje maskin. Kort men svettfest varje gång. Underbart! Eftersom passet var så kort körde jag en kvart med min trigger point-rulle efteråt. Så ont, men så skönt! Dagen efter benpass är det extra viktigt att rulla tycker jag. Angel wingsCrazy interval day with rowing and running
En annan grej som jag håller varmt om hjärtat är rörlighetsträning. Min coach introducerade det för mig förra året när jag började hos honom och det har totalt förändrat min kropp. För mig är rörlighetsträning en förutsättning för att kunna utvecklas tekniskt. Det är extremt vanligt med felbelastningar och att olika muskler kompenserar på olika sätt för att rädda oss när vi sitter mycket och rör oss onaturligt. Kroppen gör detta för att vi ska överleva men i längden är det katastrof för vårt välmående. Otroligt många smärttillstånd, problem med knän, rygg, axlar och nacke beror på en kropp där fel rörelsemönster under lång tid tar ut sin rätt.

Det är bra att vara lite varm när man rörlighetstränar men det är också ett jättebra sätt att värma upp på innan ett pass. Därför brukar jag ro 500 meter eller så och sedan ägna en kvart åt olika rörlighetsövningar. Nedan ser ni en av mina favoriter för bröstryggen. I all rörelseträning är man i just rörelse, det handlar inte om statisk stretch utan man gungar, vickar, töjer successivt för att mjuka upp kroppen och lösa upp spänningar. Utmana kroppen men pressa den inte för hårt. Förutom en rörlig kropp upplever jag att jag får mycket bättre kontakt med rätt muskler under träningen. Och så är det rätt avslappnande och skönt. Om ni är mer intresserade av rörlighetsträning eller specifika övningar kan jag skriva mer om det! Jag tycker verkligen alla borde lägga in det i sin vardag, oavsett om man tränar eller inte...
Rörlighetsträning! Ett måste för att kunna uppnå bra teknik och skapa en kropp som fungerar som den ska. Jag kör 15 minuter fem dagar i veckan, ofta som en del av min uppvärmning. Lägg på lite Foam Roller på det så är du hemmaPå bilden ser ni en av mina f

måndag 28 oktober 2013

Ass before abs

Vad säger ni? Ass eller abs? Eftersom jag älskar mat och aldrig skulle palla en seriös diet får det bli ass alla gånger! Passar bra med tanke på min kärlek för tyngdlyftning... Säger som @oliviara ASS OVER ABS any day! Sooo... time to eat!

onsdag 23 oktober 2013

Nytt max i måndags

Så, i måndags var det dags för ett nytt maxtest. 7 veckor sedan sist tror jag och då testade jag mitt 3 och 5 RM i olika övningar. Du kan läsa om den maxningen HÄR där jag även förklarar lite mer vad en av mina maxningar går ut på.

Jag brukar få reda på minst en vecka innan av min tränare när det är dags för ett maxtest. Denna gången, not so much. Med andra ord, jag fick först panik! Hade bara sovit fem timmar och ätit rätt lite till middag dagen innan. Vet jag att det kommer en maxning ser jag till att sova minst åtta timmar och ladda upp med bra mat dagen innan. Fast paniken byttes snabbt ut mot pepp och pirr, för jag älskar att maxa!

Tidigare har jag ju testat 5RM och 3RM. I måndags blev det 1RM. Kändes väldigt nervöst för det blir ju givetvis riktigt tungt när man bara kör en rep. Som alltid vid en maxning jobbade jag mig upp med vikterna och vilade mycket mellan seten. Först var det 1RM i back squat (ATG) som gällde. Började på 50 kilo och jobbade mig upp till 80 kilo, vilket kändes rätt okej. Vid 85 kilo tog det stopp, jag var så nära två gånger men fastnade båda gångerna mer än halvvägs uppe. Så 80 kilo blev mitt max. Det är alltid trist när man failar sista gången men allvarligt, jag är sjukt nöjd med 80 kilo som 1RM också.

Strikt press kom jag upp i 37,5 kilo. Sedan var det dags för marklyft där jag hade satt som mål att klara 1RM på 100 kilo vid jul. Träningsvikterna ligger mellan 70 och 85 kilo beroende på repsantal och förra veckan körde jag femmor på 85 kilo helt utan problem så jag var extremt taggad på det här testet.

Video där jag klarar en etta på 100 kilo i marklyft! Har inga bälten eller remmar men däremot mixed grip för att få bättre grepp om stången. Kände mig som superwoman!
Den här bruden har precis haft maxningspass och testat sitt 1RM i bland annat knäböj och marklyft! Längtar tills jag kommer hem och kan dela mina framsteg med er!!❤️
Allt som allt var jag extremt stolt över min prestation och längtar efter nästa maxningsomgång som förhoppningsvis kommer i mitten på december!

Disciplin och äppelchips

Det är en sjukt nöjd tjej som sitter framför datorn, knaprar äppelchips, dricker en proteinshake och skriver det här inlägget! I dag har jag jobbat i studio och skrivit som en besatt så det fanns inte en chans att jag kunde klämma in träningen på dagen som jag brukar. Ingen big deal, jag kör på kvällen tänkte jag. Kom hem mycket senare än vad jag trodde, var tvungen att äta middag och sedan kände jag mig bara trött med stel nacke och huvudvärk. Klockan hann bli åtta och, nä, jag kände ingen lust att gå till gymmet. Bokade och avbokade i mitt huvud säkert 20 gånger innan jag bestämde mig för att köra vilodag nu och träna i morgon. Gårdagens maxning (ska rapportera mina resultat i morgon!) gjorde sig påmind genom extrem träningsvärk och lite matthet.

20 minuter efter det beslutet så bara: F it! Nu kör vi! Kom till gymmet strax över 21, fullt ös och massa folk. Eftersom det är cardio på tisdagar blev det cirklar med svingar, double unders, rodd och burpees. Att vara 30 sekunder burpees med 30 sekunder rodd några varv är typ döden. Sedan löpbandsintervaller tills jag var blöt som en disktrasa. Svettfest!
Svettfest22.30, precis klar med löpbandsintervaller och cirklar bestående av kb-svingar/burpees/rodd. Pulsen uppe på 194 på löpbandet, jag gav allt jag hade. Kom hem från jobb sent, ont i huvudet, stel i nacken. Tänkte först flytta dagens pass till i morg
Sedan då? Så nöjd, glad och STOLT över att jag tog mig i kragen och pallrade mig dit. Disciplin är det som har tagit mig hit i dag och varje gång jag väljer att kämpa istället för att ge upp får jag en grym boost av motivation. I morgon är det vilodag och nu kommer den göra nytta. Underbart!

Vill tillägga att jag givetvis att hoppat träningen om jag verkligen känt mig skadad eller sjuk på något sätt! Don't worry...

söndag 20 oktober 2013

Recept: Zucchinihalvor med pestoröra

Okej, så i lördags skulle jag bjuda två bästisar på middag hemma at my place. Lämnade Jönköping strax före 10, gästerna skulle komma vid 20. Jag var hemma vid 15. Så rätt gott om tid men jag var också rätt trött, ville hinna städa lite, handla, duscha, göra mig i ordning och typ hinna varva ner. Lösningen blev ugnsmat rakt genom eftersom jag då kunde göra allt det där andra och fortfarande få ihop något gott att äta.

Slängde ner en eko-högrev i en gryta och eftersom jag hade bråttom orkade jag inte vara helt fancy utan körde på att dränka köttet i rödvinsvinäger (typ 1 dl), chiliketchup (typ 3 dl) och vatten (1 dl). Samt grovhackad vitlök, lök och röd chili. Så gott! Jag skruvade faktiskt upp tempen lite, till 150 grader, eftersom jag ville ha det klart på fyra timmar istället för sex. Funkade fint! Det står faktiskt en till gryta med högrev i ugnen precis nu, jag kunde inte låta bli. Eftersom köttet blir så mört och saftigt funkar det fint att äta kallt eller värma. Att frysa och sedan tina det är också helt fine. Med andra ord, man kan få till mat som räcker länge på en kväll när man ändå sitter hemma och pysslar med annat. Till detta serverade jag sötpotatispommes, guacamole, parmesanchips och zucchinihalvor... Läs vidare...
Hemma i Stockholm och ska bjuda två superstars på middag i kväll. Winning✌️ Rester från gårdagens uuuurtrevliga middag! Pulled beef, sötpotatispommes och zucchinihalvor som @majaslchf postade om i går!  Tack för inspon, de var såå goda! Serverade också parmesanchips och guacamole. Och vin
Resterna som blev lunch i dag. Förr sparade jag aldrig mat men nu äter jag allt! Har nästan gjort det till en sport att inte slänga en enda smula. Alltså allvarligt, finns det någon annan som jublar av glädje när det finns goda rester i kylen som man kan hugga in på så fort hungern slår till?

Provade en nytt recept som jag skrollade förbi på Instagram när jag satt på tåget. @majaslchf (du hittar hennes profil HÄR!) hade gjort zucchinihalvor med pestoröra som såg så jäkla gott ut att jag var tvungen att testa!

Zucchinihalvor med pestoröran
16 halvor

4 zucchini
2 dl creme fraiche
pesto
100 g parmesan
1 kruka basilika
80 g pinjenötter
1/2 dl olivolja

Gör så här: Skölj zucchini och skär en gång på längden och en gång på bredden. Det ska bli fyra lika stora bitar per zucchini. Gröp ur halvorna försiktigt med en matkniv. Spara halva köttet från zucchinin  och hacka i små bitar. Riv parmesan och mortla med pinjenötter och basilika. Häll på olivolja och rör om. Lägg peston i en skål, blanda ner creme fraiche och köttet från zucchinin. Lägg halvorna i en ugnsform och fyll med pestoröran. Peppra. Gratinera i ugn på 200 grader i 20 minuter.

lördag 19 oktober 2013

Hur håller jag mig motiverad?

Den absolut vanligaste frågan jag får. Motivationen. Var kommer den från? Helt omöjlig att svara på, har jag några magiska tips? Nä. Men helt förståeligt att frågan ställs till i princip alla som livsstilstränar. Pendlar man mellan tokträning och soffläge förstår jag ju att man VILL göra träningen till något hållbart, inte något man bara påbörjar och avslutar. Jag är med er.

Men jag vet fortfarande inte vad jag ska svara, för alla tränar av olika anledningar. Det enda jag kan göra är att skriva några rader om hur jag ser på MIN träning och vad det är som driver MIG. Vi börjar i december 2010 då jag anlitade en PT för att gå ner i vikt. Ville jag träna? Nej. Skämdes jag för att gå till gymmet? Ja. Men jag visste att bra kost är mycket lättare att hålla om man rör på sig, så har det alltid funkat för mig i alla fall. De två hör ihop i min värld och jag har alltid haft väldigt svårt för att sköta min kost rätt de perioder jag varit inaktiv.

Att anlita en PT är dyrt och min kille var först lite skeptisk till om det hela var en bra idé. Jag kunde på den tiden lätt förälska mig i idéer som jag sedan inte fullföljde. Jag hade tidigare köpt flera gymkort, en träningscykel hem till vardagsrummet och flera månaders förbrukning av måltidsersättningar utan att något av det faktiskt användes så jag förstod honom. För även om en PT är ett plus kommer hen inte göra jobbet åt dig. Vi bestämde tillsammans att om jag skulle anlita en PT var jag tvungen att gå på varenda pass som var inbokat (bortsett sjukdom såklart) annars var det slut på det roliga direkt. Alltså - avbokade jag ett enda pass så var det över. No more PT for me. Eftersom jag så gärna ville göra den här förändringen ville jag inte förlora den ynnesten det är att få proffshjälp. Så jag avbokade inte en enda gång.

Först var träningen en viktgrej, något för att bränna kalorier. Sedan blev det en må-bra grej. Sist blev det ett intresse och ett sätt att leva. När träningen handlade om vikt och kalorier kände jag mig ofta omotiverad. Jag ångrade mig aldrig när jag väl hade tränat, men innan passen kände jag mig inte alltid peppad eller glad. I dag har jag en fantastisk relation till min träning. Jag längtar så mycket till varje pass men när jag är ledig har jag inga problem med att ta det lugnt och jag prioriterar verkligen min vila, för jag vet hur bra även den får mig att må. Jag tycker att jag har en väldigt nykter syn på min träning då jag varken känner mig manisk eller lat. Balans.

Jag pratade med en av mina systrar om detta i helgen. Alla vi fyra äldsta har tränat konståkning när vi var yngre och nu har de plockat upp det igen där hemma i Jönköping. Vi pratade lite om hur skönt det är när träning inte är träning i den klassiska bemärkelsen. När träning inte handlar om att man måste eller borde, när den inte drivs av dåligt samvete. Och jag funderade lite på det här sedan, hur annorlunda det var när man var barn.

Alla ni som varit aktiva idrottare som barn vet vad jag menar. Idrotten handlade aldrig om att svettas bort lördagsgodiset. Idrotten handlade om gemenskap, utveckling och prestation. Jag har provat en del sporter men de två jag ägnade mig åt lite mer seriöst vad handboll och konståkning. Jag kan fortfarande visualisera den där känslan som jag hade när vi spelade match i någon random småstad. Hur man i bilen på väg dit laddade med mat, pratade taktiker. Hur man på plan sprang sig högröd, blodsmak i munnen, skrapade upp benen på det blanka golvet. Hur en dålig match förstörde resten av dagen, hur man då malde samma scener i huvudet om och om igen. Vad hände? Hur ska jag göra nästa gång? Och de gånger man spelade mot något exceptionellt kaxigt lag, hur man bara sprang snabbare, snabbare. Skotten blev hårdare och hårdare. Nästan maniskt. Jag tyckte det var magiskt.

Så känner jag för träning nu igen. Mina pass handlar om att bli bättre tekniskt och starkare på rätt sätt. Inga genvägar, hårt arbete. Och allt det här från min barndom kommer tillbaka. På isen, hur man hoppade, hoppade, hoppade. Föll hundra gånger. Kanske grät man ibland, förbannad blev man desto oftare. Men så en dag så landade man det där hoppet. Och man kände sig som den starkaste människan i hela världen. Hoppade igen och igen, bara för att få känna: Ja, jag klarade det!

Kanske borde vi träna mer som när vi var barn. Kanske snörar jag på mig min skridskor igen.

torsdag 17 oktober 2013

Benmos deluxe

Jag är i Jönköping och härjar runt ett par dagar. Så, torsdag i dag och dags för benmos som genomfördes på Sveriges typ bästa gym - Friskis här i stan! Älskar det stället, det finns riktigt bra utrustning och ett stort plus för att boxarna med fri stång typ alltid är lediga. Jag ockuperade en av dem i över en timme i dag - lyx! Hade riktigt gott om tid så totalt var jag på plats i två timmar även om det mesta av den tiden ägnades åt rörlighetsträning och foam roller-terapi. I dag lyfter jag på det grymmaste gymmet i hela Sverige - Friskis Jönköping
Dagens pass såg ut såhär...
- Pausade backsquats (ATG, naturligtvis). 2 sekunder ner, 1 sekund i botten. 10 x 3, 50 kg.
- Marklyft med ryckgrepp (brett grepp). 6 x 3, 50 kg.
- Marklyft, tvåor. 50-60-70-75-80-85. 85 kilo i videon nedan. Lätt!
- Utfall bakåt, frontrack. 5/5 x 3, 35 kg.

Avslutade med en AMRAP på 6 minuter med 5 boxjumps, 10 double unders, 5 burpees.
Känner att jag har bra flow nu. Äter mycket, tränar hårt med bra fokus och får resultat både tekniskt och styrkemässigt. Får jag bara lite bättre ordning på sömnen blir det hela topp. Känslan just nu när jag sitter i sängen med min laptop, hög på endorfiner och med brännande ben. Få saker slår det alltså.

tisdag 15 oktober 2013

Favoriter i oktober

Topp fyra just nu, sådana där små plus i kanten så här årets bästa månad. Uppdaterar höstgarderoben med nya strumpisar och så får det räcka så! #allaminaslantargårtillinredning
Mönstrade strumpbyxor. Ett bra sätt att uppdatera höstgarderoben budgetstyle, tycker jag. Fina, tunna och mönstrade strumpbyxor är perfekta i oktober innan det blir så där rysligt kallt. Jag köpte ett gäng från Åhléns (bäst kombo av utbud och kvalitet, tycker jag), både grå, vinröda och svarta hängde med hem.
All goneI could eat these all day
Rå choklad. Tack SATs, ni har hittat ett nytt sätt att ruinera mig på. Av alla rawbars jag har provat är denna absolut godast och nu finns det alltså att haffa på mitt gym. Har lite dubbla känslor gällande det där alltså...
upload
Honey I'm home! I helgen drogs jag till denna doft på The Body Shop, från deras nya kollektion Honeymania. Trots att jag inte ens gillar TBS kunde jag inte lämna butiken utan denna. Söt, fräsch och varm. Älskar ni honungsdoftande saker lika mycket som jag måste ni sniffa. För 155 kronor är det ett hyfsat överkomligt spontanköp, i alla fall när det gäller parfymer.
3 minuter efter min förra bild: Köpte en hatt
På huvudet. Och så en bubblare! Köpte en hatt, kände mig lite chic... Jag brukar faktiskt inte bära hatt (jag har ett ganska stort huvud... De flesta hattar är alldeles för små) men tror jag trivs med det ändå. Den matchar min kärlek till hösten.

Vad gör er värld lite vackrare just nu? Hit me!

Bästa lunchhaket

Jag har blivit extremt kräsen på senaste tiden när det gäller utekäk. Efter för många blaskiga sallader, äckliga dressingar och svampiga grönsaker har jag satt ner foten. Allvarligt talat, det är ju vansinne att betala en hundring för en hög med blöt isbergssallad (näring noll), mikrovärmd kyckling och tre parmesanflingor. Man blir varken mätt eller nöjd. Dessutom blir jag provocerad på köpet. Topp! Not.

Ett ställe som däremot håller hög nivå på maten är Goji & Bönan. De klappade igen för renovering i våras och sedan dess har jag längtat efter att de ska öppna igen. Nu har det hänt! Mycket grönt, ekologiskt och BRA mat för alla, oavsett vad du föredrar att äta. Och sedan en sådan grej som att de serverar blomkålsris till sina rätter istället för bulgur, ris eller quinoa. Det är underbart!
Så glad över att Goji & Bönan har öppnat igen! Lätt stans bästa salladsbar med blomkålsris för oss som inte äter gryn/vete Ps. Älskar nya Instagram!! Gårdagens lunch igen. Kanske blir det repris i dag...
Gårdagens lunch från bästa haket i mina kvarter. Du hittar det på Norrtullsgatan 7.

måndag 14 oktober 2013

Long time no see (och en pizza)

Oj, första uppdateringen på två veckor. HEJ! Jag har varit förkyld och eländig, haft besök från fjärran och försökt sno ihop flera stora, svåra jobb. Men, the past is the past. Nu är jag frisk (med nästäppa) och ska senare sticka i väg till boxen och riva av veckans första pass. Winning!

En betydligt bättre måndag än förra vill jag lova då jag vaknade på morgonen av svullen hals och feber. Somnade omedvetet om och vaknade vid 11. Tyckte synd om mig själv, kollade mejlen och somnade omedvetet om IGEN fram till klockan slog 15.30. Vaknade, gav upp tankarna på att göra något vettigt den dagen, låg sedan kvar i sängen i FYRA timmar till och varvade slösurfande på min iPad med powernaps. Helt värdelöst.

En snabb recap på helgen kanske? Började allt med lite barhäng tillsammans med vänner. Drack en drink sedan blev jag sugen på milkshake. Hallå, jag var hungrig...?
Drink? Nä, jag tar en milkshake #hungrig
Avslutade med en glutenfri pizza framför tv:n med snubben bredvid. Mellan början och slutet var det sena nattsnack, brunch på Broms, inredningsshopping, prova ut tyngdlyftarskor och promenader som gällde. En riktigt bra helg!
Pizza night #lowcarb #glutenfree
Första gången jag bakar en pizza som både är snål på kolhydrater men viktigast för mig - glutenfri. Ska jag vara helt ärlig är jag extremt dålig på att baka och har aldrig varit någon som har experimenterat med alla dessa olika sorters nötmjöl på något seriöst sätt.

När jag började mitt rena, glutenfria liv fick jag också väldigt dåliga vibbar av alla bröd, kakor, efterrätter som lagades LCHF-style. Sockerberoende som substituerar socker med sötningsmedel och vete med mandelmjöl? Mja. Sådär tyckte jag, och tycker fortfarande. Sorry! Men då trodde jag också att denna typ av kosthållning var tillfällig för mig, att jag skulle äta "normalt" senare i livet. Nu är min kost sedan länge i stort sätt 100 procent glutenfri och nästan lika mycket sockerfri tycker jag att det kan vara gött att prova lite sådana här recept ibland. Baka en pizza, liksom. Hur gott det än är med kyckling och sötpotatis...

Om ni är nyfikna på pizzabotten hittar ni det HÄR hos Åse och henne 56kilo-blogg. Blev bra, tycker jag!

måndag 30 september 2013

Snatch, snatch, snatch!

Måndag = PT-dag. Om ni har en tränare rekommenderar jag starkt att träffa hen just på måndagar, det ger en riktigt bra start på veckan! I dag var det olympiska lyft på schemat, jag nöter det där sabla (och roliga!) rycket (snatch på engelska).

Grundpositionerna sitter nog rätt bra, jobbar däremot bli mer aggressiv vilket är ett måste för att kunna höja vikten... Funderar på om jag ska investera i ett par tyngdlyftarskor. Älskar Nike Free som sko rent allmänt men den är nog lite för instabil för denna typ av övningar. Jag måste fokusera så mycket att stabilisera fötterna (vilket man ser i videon nedan, det är en jäkla vimsande) när jag egentligen skulle vilja fokusera på explosivitet... Min tränare tyckte i alla fall att jag hade kommit till en nivå i mina lyft och min rörlighet att det kunde vara ett bra nästa steg i min utveckling...
Några av dagens ryck, lite tyngre denna gång så det ser inte lika lekande lätt ut...

Har någon av er förresten provat Holistics risprotein? Hiss eller diss?

Keep your eyes on the prize

Fokus
Happy Monday Superstars!

fredag 27 september 2013

Pausade squats och utfallssteg bakåt

Blev preciiiis klar med en deadline, två minuter innan tolvslaget. Jag är en sådan där hemsk person som "är mest kreativ på natten" och "jobbar bäst under tidspress". Typ alla människor jag har träffat som har någon form av koll på psykologi menar att alla de här påståenden är bullshit. Ingen jobbar bäst under tidspress, ingen är egentligen en nattmänniska. Påstår de... Well, well. I ett annat liv ska jag också bli skärpt och morgonpigg!

Tills dess tänkte jag tipsa om två grymma benövningar som jag körde på min LEG DAY i dag. Jag kör ju oftast helkroppspass men nu är det dags att bygga explosivitet och styrka de närmsta veckorna (igen) och då har jag fått en bendag i veckan på schemat. Känner redan hur låren bränner och krampar lite... Ah, love the pain! 

Pausade front squats = bästa grejen för att bli stark. 3 sekunder ner, 1 sekund i botten. 10x3, 2 min vila mellan seten. Jag kör på 65% av mitt 3 RM, det vill säga 45 kilo. Detta ska vara tungt som satan, att köra squats i detta tempo är riktigt jobbigt! Jag har gjort det i flera perioder förut och man bygger grundstyrka som en crazy person... Lättnaden när man sedan får köra vanliga squats är ju stor! Man flyger typ upp då. För den känslan, är det värt det!

Benövning nummer två blev utfallssteg bak med frontrack. Fem på varje ben. Tänk på att vara rak och fin, spänn bålen! Ni vet väl att den bästa benträningen gör att man slipper plankan på slutet? Man får det liksom på köpet...!

onsdag 25 september 2013

Deadlinekaos/Lunch från Freshii/Frisörhäng

Vilodag och jag passade på att smita till bästa PatrickCorinne & Friends för att fixa barret. Ska se om jag får till en bra bild på resultatet i morgon när jag har lite mer dagsljus att leka med. Alltså, på sommaren är det ju så gött att vara bloggare. Man kan knäppa bilder på middagen trots att klockan råkade bli 22. Det är ljust jämt! Nu är det bråttom, bråttom att fixa dagens bilder innan mörkret förstör allt...
Deadlinekaos/Lunch från Freshii/Frisörhäng/Vilodag This girl gotta grow!!
Smällde i mig en sallad från Freshii i frisörstolen (bad om spenat, kyckling, feta, avokado. Blev väldigt mycket sallad och väldigt lite av allt annat. Hungrig igen efter en kvart!) och knapprade febrilt inför deadlines medan håret fick sig en omgång. Oj, vilken frilansklyscha. Dagens bästa stund var ju huvudmassagen. Hade behövt det varje dag! Guldstjärna för att min frisör och vän varken har klena händer eller lösnaglar...
Torrbalsam? WTF?! Ska bli intressant att prova detta...
Kunde inte motstå de här små godingarna vid kassan. Torrschampo är ju alltid guld och denna lilla flaska passar perfekt i gymväskan. Men torrbalsam?! Har aldrig hört talas om, men kanske kan det rädda mina blekta längder? Hm... Återkommer.