onsdag 22 januari 2014

Ready, set, action!

Bara fyra dagar kvar! Yes, sedan får jag kliva in i den där älskade, älskade boxen. Jag har insett så mycket under tiden jag har återhämtat mig från operationen. Jag har insett att träningen är mycket viktigare för mig än vad jag kanske kunde ana. Jag har också insett att träningen inte på något sätt är eller bör vara hela mitt liv, men att det är en väldigt viktig pusselbit. Jag har kanske också insett att jag är lite smått besatt. Fast på ett bra sätt (lovar!).

Jag har kommit fram till att jag inte bara ser träning som ett sätt att uppleva endorfinrus och svettfest. Även om jag älskar båda delarna! Träningen är också min psykolog, min passion, min tröst, min egentid, mitt område där jag nördar ner mig och går igång på att lära, lära, lära.

Jag har även insett hur mycket jag faktiskt bryr mig om frågor som rör kvinnors hälsa. Framförallt för att bra mat och rätt motion inte bara handlar om drömkroppen eller att kunna lyfta sin kroppsvikt utan också för att det är så bra för vårt inre. Självkänsla, respekt, värde. Och det i sin tur ger effekt på så mycket annat, hur vi är som medmänniskor eller i våra karriärer. Det är fascinerande hur allt det här hänger ihop. Och vilka stora förändringar man kan göra på ganska enkla sätt.

Så jag klurar, skriver ner planer och drömmar. Sedan är det bara att börja jobba!

7 kommentarer:

  1. Hej Danielle. Alltså åh du har verkligen min favoritblogg (fjäsk) och du är den enda mat- och träningsbloggen jag riktigt litar på för du har vägt samma som jag gör nu och det känns så OTROLIGT att veta att jag kan få din världssnygga kropp om jag bara anstränger mig lite. Blir dock så deppig på mig själv för att jag tappar greppet och går upp i vikt igen efter ett tag. Var nere på 84 i somras och nu sitter jag här på 104 igen. Vet precis hur jag ska äta men ändå blir det liksom pannkaka... JAJA det var inte det jag skulle babbla om, än har inte sista tåget gått och nu jävlar ska jag fixa det här.

    Det jag tänkte fråga är: hur ska jag tänka när jag lägger upp min träning egentligen? Känns som att jag ofta går runt och lullar bara när jag är på gymmet utan tydlig struktur... hur rekommenderar du att jag strukturerar upp muskelgrupperna och hur många olika övningar borde jag köra på varje muskelgrupp?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vilka fina ord! Blir helt rörd! Förstår precis vad du menar, så jobbigt att lulla runt på gymmet - det blir mycket svårare än vad det behöver vara! Jag tror absolut du behöver någon form av programmering, ska skriva om det någon gång snart! Kram och heja! Make yourself proud!

      Radera
  2. Jag kom fram till liknande saker efter att jag hade en tuff tid förra året. Träningen är inte livet, men det är en stor del. Men jag kom också fram till att det enda som egentligen betyder något är att man mår bra av det man gör. För mig är det CrossFit som ger mig den känslan och jag skulle inte kunna tänka mig att leva utan det igen, eftersom det har effekt på allt jag gör och inte bara träningen. :)

    Jag har helt missat vad det är för operation du har gjort, men jag hoppas att allt har gått bra. Gissar att du är taggat till tusen för att köra igen. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den insikten var både svår och glad på något sätt. Känns också lite läskigt, vem är jag utan det där? Samtidigt, det är okej att vara nere och sakna någonting - eller att erkänna att något är så viktigt för en. Nu har jag satt igång igen och har ett galet rus efter mitt första pass :D

      Radera
  3. Amen to that! Träning, hälsa och välbefinnande är så viktigt på så många plan! Kul att du snart är tillbaka i boxen:) Kram
    Ps. Vi tänkte köra middag hos mig 8 feb. Mia och Joanna kommer och jag inväntar svar från Mathilda. Är du sugen på att följa med?;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul! Jag är uppbokad den 8 feb tyvärr men tack för att du frågade :) Kram

      Radera
    2. Okej, vad synd! En annan gång:)) Kram

      Radera