Let it go

Januari är en härlig månad. Tillbaka till vardagen, det blir ordning och reda. Och visst får man drömma lite om sitt förbättrade jag, kanske jobba lite på något som stjälper oss på resan mot den vi vill vara. Jag är övertygad om att de allra flesta jobbar med sig själva året om, mer eller mindre, men julledigheten och tid med familjen får en ändå att fundera några extra varv.

Det värsta med januari och nyårslöften då... Ja, det är väl de överfulla gymmen. Och nu pratar jag inte om alla nya, hoppfulla människorna utan snarare om många av oss andra. Vi som tränade förra året, året innan dess, kanske satte i gång för 10 år sedan. Aldrig är stämningen på gymmet så dålig som i januari. Det suckas och stönas, ja, vissa tycker till och med att det är lämpligt att halvskrika hur irriterande det är med alla nya som tror de kommer klara det i år också. Skärpning säger jag!

Du har inte mer rätt till en välmående kropp än någon annan. Du var väl också på ett gym första gången en gång i tiden? Pratar inte du alltid om hur mycket bättre alla skulle må om de började röra på sig? Då så. Visa lite respekt, le mot ett nytt ansikte och ge någon ett gott råd om de frågar efter det. Var inte sur, irriterad och bitter. Det kommer knappast göra ditt pass roligare. Have fun!

Själv har jag precis avklarat årets andra pass med min PT. Svinjobbiga excentriska chins (sex sekunder ner, aj, det brände), split squats, intervaller, marklyft och bål var lite av det som stod på agendan i dag...